Atomfysik ordlista

Atom: Den minsta delen av ett grundämne. De byggstenar som alla ämnen är byggda av.

Atommodell: Modeller över atomens byggnad, med hjälp av modellerna kan man förutse och förstå vad som sker vid olika kemiska reaktioner. Atommodellen kan också förklara fysikaliska fenomen som densitet, massa, elektricitet och radioaktivitet.

Elementarpartiklar: Proton, neutron och elektron. Partiklar som atomer är uppbyggda av.

Atomkärna: Mitten av atomen, består av protoner och neutroner. Atomkärnan är positivt laddad.

Protoner: Positivt laddad partikel i atomkärnan. Antalet protoner ger grundämnet.

Neutroner: Oladdad partikel i atomkärnan.

Elektroner: Negativt laddad partikel som kretsar i "skal/banor" runt atomkärnan.

Grundämne: Ämne som består av en slags atomer. Det finns drygt 100 olika grundämnen.

Jon: Laddad atom, positiv eller negativ. Avger atomen elektroner bildas en positiv jon. Tar atomen upp elektroner bildas en negativ jon.

Atomnummer: Alla grundämnen har olika atomnummer. Atomnumret talar om hur många protoner det finns i atomkärnan.

Masstal/Atommassa: Mäts i enheten u. Antalet protoner + antalet neutroner = atommassan.

Isotoper: Atomer med samma atomnummer (samma grundämne) men med olika atommassa (olika antal neutroner).

Periodiska systemet: Ett sätt att ordna grundämnena efter atomnummer (vikt) och egenskaper. Det periodiska systemet sorterar grundämnena i perioder och grupper. Ämnen i samma period har samma antal elektronskal. Ämnen i samma grupp har samma antal valenselektroner.

Elektronskal: De "skal/banor" runt atomkärnan där det kan finnas elektroner. K-skalet är närmast kärnan, där efter följer L-, M-, N-skalet osv. Det får plats olika många elektroner i de olika skalen. I K-skalet får det plats 2 elektroner, i L-skalet får det plats 8 elektroner.

Fotoner: Ljus när de beskrivs som partiklar, små energipaket.

Ljus/foton: En elektron som får extra energi kan "hoppa" ut till ett yttre skal, med högre energi. Elektronen faller genast tillbaka och då bildar energin en foton eller energi i form av ljus. Olika långa hopp ger fotoner med olika energi, ljus med olika färg.

Olika typer av ljus: Synligt ljus, Ljus vi inte kan se: Ultraviolett ljus (UV-ljus), Röntgenstrålning, Gammastrålning, Infrarött ljus, Mikrovågor och Radiovågor.

Ultraviolett ljus: UV-ljus, energirikt ljus som vi inte kan se. Kan orsaka hudcancer. Kommer från solen, ger solbränna.

Röntgenstrålning: Har mycket hög energi, kan därför gå igenom många material som t.ex. hud och muskler. Används inom sjukvården och tandvården. Farlig strålning som kan orsaka cancer i för höga doser.

Gammastrålning: Har mycket hög energi som är en form av radioaktiv strålning. Mycket farlig strålning som kan orsaka död i stora doser, mindre doser kan orsaka DNA- skador och cancer.

Infrarött ljus: Värmestrålning. Innehåller mindre energi än synligt ljus. Används som infravärme på altaner och uteserveringar.

Mikrovågor: Strålning med lågt energiinnehåll. Används till radar och i mikrovågsugnar.

Radiovågor: Strålning med lågt energiinnehåll. Används vid radiokommunikation.

Radioaktivitet: Fysikaliskt fenomen när instabila atomkärnor sönderfaller och samtidigt sänder ut radioaktiv strålning.

Radioaktiv strålning: Kallas även joniserande strålning. Finns tre typer; alfastrålning, betastrålning och gammastrålning. Alla tre är farliga att utsättas för, kan ge skador på DNA:t och leda till cancer och andra sjukdommar.

Alfastrålning: Består av en heliumkärna (2 protoner och 2 neutroner), kallas även alfapartikel. Alfastrålning är lätt att skydda sig emot, stoppas av ett papper, huden eller några centimeter luft. Farlig om den kommer in i kroppen genom t.ex. inandning.

Betastrålning: Består av en elektron, en betapartikel. Farligare än alfastrålning, den är mindre och har högre fart. Kan färdas ca 10 meter i luft och tränger igenom människans kropp. Används inom cancervården. Stoppas av en plåt eller glasskiva.

Gammastrålning: Består av energirik foton, ljus. Farligaste strålningen, går rakt genom kroppen på människor och metallplåtar. Stoppas av tjock blyplåt.

Geigermätare: Instrument för att mäta radioaktivitet.

Joniserande strålning: Radioaktiv strålning. Förvandlar atomer till joner, som kan leda till celldöd och cancer.

Halveringstid: Den tid det tar för hälften av atomerna att sönderfalla i ett radioaktivt ämne.

Kol - 14 metoden: Metod för att åldersbestämma växter och djur som dött för länge sedan, upp till 50 000 år. Kol - 14 har en halveringstid på 5 730 år.

Henri Becquerel: Fransk fysiker som upptäckte att ämnen kan sända ut strålning. Fick nobelpris för sina upptäckter. Radioaktivitet mäts i Bequerel, 1 Bq innebär ett kärnsönderfall per sekund.

Marie Curie: Polsk-fransk fysiker som fick nobelpris för sina upptäckter om radioaktivitet. Dog av cancer från strålning.

Fission: Kärnklyvning. Vissa atomkärnor kan klyvas till två kärnor om de träffas av en neutron. Då frigörs energi, används i kärnkraftverk eller atombomber.

Fusion: Kärnsammanslagning. Två små atomkärnor slås samman till en större atomkärna. Då frigörs energi, sker i solen (2 väte slås samman till 1 helium). Måste vara väldigt varmt för att det ska ske.

Kärnenergi: Energin som frigörs vid fission och fusion.

Kärnkraftverk: Kärnenergi omvandlas till elektrisk energi i kärnkraftverk genom fission av urankärnor.

Dosimeter: Liten apparat som kan mäta hur mycket strålning man utsatts för.