Genetik ordlista

Ordlista Genetik

Genetik: Läran om det biologiska arvet.

Cellen: Alla levande organismer består av celler. En del organismer består av en enda cell. Människor består av ca 100 000 miljarder celler.

Organeller: Finns inne i cellen, organeller är små organ med särskilda uppgifter. Ex på organeller; Mitokondrier, lysosomer.

Cellmembran: Omger cellen. Kommunicerar med omgivningen samt transporterar ämnen in och ut ur cellen.

Cellvätska: Kallas också cytoplasma. Består mest av vatten, men också proteiner och salt.

Mitokondrier: Cellens kraftverk. Cellandningen sker i mitokondrierna. Energi frigörs vid cellandningen genom att socker förbränns med hjälp av syre i dina celler. Koldioxid och vatten bildas vid cellandningen

Syre + Socker -> Energi + Koldioxid + Vatten

Lysosomer: Cellens städare. De innehåller enzymer och syror som bryter ner avfallsämnen. Avfallet transporteras till cellmembranet och tippas ut i blodet.

Cellkärna: Cellens chef, styr alla funktioner i cellen. I cellkärnan finns dina kromosomer som är DNA-molekyler.

Kromosomer: Människan har vanligtvis 46 st kromosomer i alla celler med cellkärna, utom könscellerna som innehåller 23 kromosomer. Kromosomer är långa DNA-molekyler som är ihop tvinnade, det sker vid celldelningen. Varje kromosom innehåller flera gener.

DNA: Förkortning av Deoxyribo Nucleic Acid. DNA-molekyler är en dubbelspiral.

Gener: Det är generna som ger oss våra egenskaper. En gen är en instruktion för tillverkning av proteiner. Människor har drygt 20 000 gener. Vi ärver våra gener från våra föräldrar. För varje egenskap finns två gener, en från mamma och en från pappa.

Vanlig celldelning: Kallas också mitos. Alla celler förökar sig genom delning. När en cell delar sig bildas en exakt kopia av cellen.

Reduktionsdelning: Kallas också meios. Bildandet av könscellerna. Könscellerna (ägg och spermie) har 23 st kromosomer. Antalet kromosomer halveras. Meios skiljer sig inte så mycket från mitos. Man kan enkelt säga att meios är som två stycken mitoser, fast att kromosomerna inte fördubblas andra gången.

Gregor Mendel: Tjeckisk munk som på 1800-talet kartlade hur egenskaper ärvdes hos ärtväxter. Mendels ärftlighetslagar.

Könskromosomer: Ett av våra kromosompar styr vilket kön vi får, könskromosomerna. XX är kvinnliga könskromosomer. XY är manliga könskromosomer.

Dominanta anlag: Kallas även Dominant gen. Anlag eller gen som dominerar över den andra genen (recessiv/vikande). Brukar anges med stor bokstav i korsningsscheman.

Recessivt anlag: Kallas även vikande gen/anlag. Man behöver båda anlagen av den recessiva genen för att anlaget ska visa sig. Brukar anges med liten bokstav i korsningsscheman.

Exempel på korsningsschema: B- dominant anlag för bruna ögon, b - recessivt anlag för blå ögon.

Homozygot anlag: Båda anlagen är lika för en egenskap. T.ex. två anlag för blå ögon, bb.

Heterozygot anlag: Olika anlag för en egenskap. T.ex. ett anlag för bruna ögon och ett för blå ögon, Bb.

Intermediära anlag: När anlagen är lika starka, man får en blandning av anlagen. T.ex. om man korsar en röd(RR) och en vit(VV) blomma och avkomman blir rosa(RV).

Downs syndrom: Ett vanligt kromosomfel, istället för att ha 46 kromosomer föds man med 47 kromosomer.

Könsbundet arv: Genetiska fel som ärvs med X-kromosomen. Eftersom pojkar bara har en X-kromosom drabbas pojkar oftare än tjejer som har två X-kromosomer. Flickorna måste ha fel på båda sina X-kromosomer för att bli drabbade av t.ex. färgblindhet och blödarsjuka.

Mutationer: Är plötsliga förändringar i DNA:t. Kan bero på att DNA molekylen misslyckas att göra en perfekt kopia av sig själv vid celldelningen, att delar av kromosomer kan falla bort eller byta plats, fel vid celldelningen (Downs syndrom). Kan även bero på yttre faktorer som radioaktiv strålning eller vissa kemikalier, ger ofta cancer. Mutationer måste ske i könscellerna för att föras vidare till nästa generation.