Ordlista Kroppen (andning, blodsystemet)

Andningsorganen: Tar upp syre från luften och släpper ut koldioxid från kroppen. Andningsorganen består av mun- och näshålan, luftstrupen, luftrören, bronker, lungorna och lungblåsorna.

Lungblåsor: De minsta hålrummen i lungorna kallas lungblåsor. Mängder av små tunna blodkärl omger lungblåsorna. Där kan syre och koldioxid transporteras mellan blodet och lungorna.

Cellandning: Energi frigörs vid cellandningen genom att socker förbränns med hjälp av syre i dina celler. Koldioxid och vatten bildas vid cellandningen

Syre + Socker -> Energi + Koldioxid + Vatten

Blodomloppet: Transportsystemet i din kropp. Blodomloppet reglerar även kroppens temperatur.

Hjärtat: Ihålig muskel med fyra olika rum, höger och vänster förmak samt höger och vänster kammare. Hjärtat pumpar runt blodet i kroppen i två olika kretslopp.

Kranskärl: Hjärtmuskeln har egna blodkärl som förser hjärtat med syre och näring, dessa blodkärl kallas kranskärl.

Hjärtinfarkt: Om det blir stopp i ett kranskärl, får hjärtat syrebrist och man får en hjärtinfarkt.

Hjärtklaffar: Klaffar som sitter i hjärtat som ser till att blodet rinner åt rätt håll.Fickklaffar (sitter mellan hjärtats kammare och artärer) och segelklaffar (sitter mellan hjärtats förmak och kammare).

EKG: Hjärtats muskelceller styrs av elektriska signaler, dessa elektriska signaler kan avläsas med ett EKG.

Stetoskop: Man kan lyssna på hjärtat med ett stetoskop. Ljudet man hör är när klaffarna i hjärtat stänger.

Artär: Blodkärl som leder blodet från hjärtat. I artärer kan man känna pulsen (högt blodtryck). Artärer har tjocka elastiska väggar.

Aorta: Stora kroppspulsådern, kroppens största artär. Leder blodet från hjärtat och delar sedan upp sig i mindre artärer.

Ven: Blodkärl som leder blodet till hjärtat. Blodtrycket i vener är lägre än i artärer, därför har de tunnare väggar. Venerna har också klaffar (venklaffar) för att blodet ska rinna åt rätt håll.

Kapillärer: Tunna blodkärl som finns i hela kroppen. Genom kapillärernas tunna väggar transporteras näringsämnen och syre från blodet till alla kroppens celler. Från cellerna till blodet transporteras koldioxid och avfallsämnen via kapillärerna.

Lilla kretsloppet: Hjärtats höger förmak och kammare pumpar blodet till lungorna och tillbaka till hjärtat.

Stora kretsloppet: Hjärtats vänster förmak och kammare pumpar ut blodet till alla kroppens celler och tillbaka till hjärtat.

Blodtryck: När blodet pumpas ut i artärerna bildas ett tryck. Man kan mäta när trycket är som högst och när trycket är som lägst. Normalt ligger blodtrycket på 120/80. Högt blodtryck under lång tid är inte bra.

Blod: En blandning av blodplasma och blodkroppar.

Blodplasma: Ca 60% av blodet är blodplasma. Blodplasma har en gulaktig färg och består av vatten (90%), socker, proteiner, hormoner, fetter, vitaminer och salter

Blodkroppar: Röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.

Röda blodkroppar: Transporterar syre. I de röda blodkropparna finns hemoglobin som binder syret och tar med det runt i kroppen.

Vita blodkroppar: Det finns olika sorters vita blodkroppar som är viktiga för kroppens försvar mot bakterier och virus. Ätarceller, äter upp smittämnen eller skadade celler. Letarceller, finns i blodet redo att ingripa mot smittämnen hela tiden. Minnesceller, identifierar smittämnen, samordnar försvaret och tillverkar speciella antikroppar.

Blodplättar: Stoppar blödningar när du skadat dig. Det är blodplättarna som får blodet att levra sig.

Blodgrupper: Det är de röda blodkropparna som bestämmer vilken blodgrupp du har. Kallas AB0-systemet, och det finns fyra olika blodgrupper. Man är även Rhesuspositiv eller rhesusnegativ. Viktigt vid blodtransfutioner då blodet kan klumpa ihop sig om man får fel blod.

Utsöndringssystemet: Består av njurar, urinledare, urinblåsan och urinröret. Njurarna renar blodet, avfallsämnena lämnar sedan kroppen i form av urin.

Bakterier: Finns nyttiga bakterier och bakterier som kan orsaka sjukdomar. Antibiotika/penicillin används som medicin mot bakterier.

Virus: Går inte att behandlas med antibiotika/penicillin. Man kan bli immun mot virus t.ex. genom att vaccinera sig.

Inflammation: Om vårt yttre försvar (huden) blir skadat sätts en inflammationsreaktion igång. Blod och vita blodkroppar kommer till det skadade området vi en inflammation. De vita blodkropparna (ätarceller) äter upp döda celler och försöker oskadliggöra de främmande bakterierna.

Immunförsvaret: Om kroppen drabbas av en infektion startar kroppen immunförsvar igång. Immunförsvaret består av olika sorters vita blodkroppar och antikroppar.

Immun: Immunförsvaret kan minnas ett smittämne under lång tid. Man är då immun mot den smittan. Man kan bli immun genom att injicera ett dött eller försvagat smittämne i kroppen, man vaccinerar sig.

Allergi: Innebär att man är överkänslig mot vissa ämnen. Dessa ämnen uppfattas felaktigt av kroppen som smittämnen/giftiga trots att de är ofarliga.