Livets kemi

Ordlista Livets kemi

Fotosyntes: Den livsviktiga reaktion när växterna med hjälp av solenergi tillverkar socker av koldioxid och vatten.

Solenergi + Koldioxid + Vatten -> Syre + Socker

Cellandning: Energi frigörs vid cellandningen genom att socker förbränns med hjälp av syre i dina celler. Koldioxid och vatten bildas vid cellandningen

Syre + Socker -> Energi + Koldioxid + Vatten

Energin: använder vi för att kunna röra oss, hålla värmen, tänka och alla kemiska processer i kroppen.

Kolhydrater: Gemensamt namn för socker, cellulosa och stärkelse. Kolhydrater är vår främsta energikälla. Alla kolhydrater består av kol-, väte-, och syreatomer. Kolhydratmolekylen har ofta formen av en sexhörning.

Enkla sockerarter: Kallas monosackarider. Består av en enda sockermolekyl. Molekylen har fem eller sex kolatomer. Vattenlösliga och söt smak. Exempel på enkla sockerarter: Glukos, fruktos och galaktos.

Glukos: Enkel sockerart som även kallas druvsocker. Bildas vid fotosyntesen. Finns i godis och sportdrycker. C6H12O6

Fruktos: Enkel sockerart som även kallas fruktsocker. Finns i frukt och honung. C6H12O6

Galaktos: Enkel sockerart. Finns i bröstmjölk, mjölkpulver och mjukglass. C6H12O6

Sammansatta sockerarter: Kallas disackarider eller polysackarider. Sockerarter som är uppbyggda av två eller flera monosackarider. Exempel på disackarider: Sackaros, laktos och maltos. Exempel på polysackarider: Stärkelse och cellulosa.

Disackarider: Består av två enkla sockerarter som sitter ihop.

Sackaros: Rörsocker eller stösocker, består av en glukos och en fruktos (disackarid). Framställs från sockerbetor eller sockerrör. C12H22O11

Laktos: Mjölksocker, består av en glukos och en galaktos (disackarid). Finns i mjölkprodukter.

Laktosintolerant: Människor som inte tål mjölk eller mjölkprodukter. Beror på brist på enzymet Laktas. Laktos kan då ej brytas ner i tunntarmen utan fortsätter till tjocktarmen och ger gaser samt diarré.

Polysackarider: Sockerarter som består av många monosackarider i en lång kedja. Stärkelse och cellulosa består av tusentals glukosmolekyler.

Stärkelse: Är växternas energi lager som växten använder för att kunna gro och växa upp i jorden efter vintern. Finns i bröd, potatis, frukt, grönsaker och pasta. Våra kroppar kan använda stärkelse som energikälla. Bryts ner i kroppen till glukos.

Cellulosa: Använder växterna som byggnadsmaterial i cellväggen. Finns i kostfibrer, papper och bomull. Våra kroppar kan inte bryta ner cellulosa, vi kan alltså inte utvinna energi från cellulosa. Vi mår ändå bra av att äta mat som innehåller cellulosafibrer eller kostfibrer. Det är bra för tarmarna, förhindrar förstoppning och ger mättnadskänsla samt sänker kolesterolhalten i blodet.

Långsamma och snabba kolhydrater: Kroppen förbränner olika livsmedel olika snabbt. De långsamma kolhydraterna som finns i potatis, grönsaker och frukt är bäst för vår kropp. De håller blodsockret på en jämn nivå. De snabba kolhydraterna som finns i läsk, godis, kakor och vitt bröd är sämre för kroppen. Höjer blodsockerhalten snabbt.

Diabetes: Sockersjuka innebär att kroppen inte kan reglera blodsockerhalten. Normalt regleras sockerhalten av hormonet insulin. För en diabetiker är det viktigt med kosthållningen, så lite snabba kolhydrater som möjligt.

Sötningsmedel: Samlingsnamn på tillsatser som används istället för socker i livsmedel. Konstgjorda sötningsmedel ger nästan ingen energi och smakar oftast sötare än vanligt socker.

Fetter: Mycket energirika kemiska föreningar. De lagras som energireserv hos både växter och djur. De vara fasta (fett) eller flytande (oljor) i rumstemperatur. Vår kost måste innehålla fett, en del vitaminer som vi behöver finns bara lösta i fett.

Kroppens fettlager: Lagrad energi i kroppen. Skyddar mot stötar och slag. Hjälper oss att hålla värmen.

Vegetabiliska fetter: Fetter som kommer från växter. T.ex. Olivolja, masjolja, rapsolja, solrosolja.

Animaliska fetter: Fetter som kommer från djur. Finns ibland annat kött, fisk, ost, smör och mjölk.

Fetter kemiskt sett: Består av en alkohol och tre fettsyror (ester). Alkoholen är alltid glycerol och fettsyrorna är karboxylsyror med 4 -24 kolatomer. Fettets egenskaper beror på vilka fettsyror som ingår i molekylen.

Fettsyror: Kan vara mättat, omättat och fleromättat.

Mättad fettsyra: Om kolen i fettsyran har enkelbindningar mellan kolatomerna kallas den en mättad fettsyra. Mättade fetter är som regel fasta vid rumstemperatur. Animaliska fetter har hög halt av mättade fettsyror som t.ex. smör, grädde och ost.

Omättade fettsyror: Har en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna. Fettsyror med bara en dubbelbindning kallas enkelomättade fettsyror. Finns i fisk, rapsolja och olivolja.

Fleromättade fettsyror: Har flera dubbelbindningar mellan kolatomerna. Finns o majsolja, solrosolja och soja.

Proteiner: Proteiner bygger upp kroppen (byggnadsmaterial för cellerna, musklerna och skelettet) och får allt att fungera. Finns i kött, fisk, mjölkprodukter, sojabönor och ägg.

Hormoner: Hormoner styr kemin i kroppen (tillväxthormon, könshormoner, adrenalin och insulin m.m.). Många hormoner är proteiner.

Enzymer: En speciell sorts proteiner. De sätter igång olika kemiska reaktioner i kroppen och skyndar på dem, utan att själva delta i reaktionen (katalysatorer).

Aminosyror: En proteinmolekyl består av mindre byggstenar som kallas aminosyror. Det finns 20 st olika aminosyror. I ett protein kan det finnas långa kedjor av aminosyror, allt ifrån 50 aminosyror till flera 1000 aminosyror.

Tillverkning av protein: Sker i cellerna och styrs av DNA-molekylen i cellkärnan. Cellerna kan tillverka 10 av de 20 aminosyrorna.

Essentiella aminosyror: De aminosyror som cellerna inte kan tillverka, de måste vi få i oss via maten.

Gluten: Protein som finns i vete, korn och råg. Man kan vara glutenintolerant.

Vitaminer och mineralämnen: Är ämnen som kroppen behöver i väldigt små mängder. De är nödvändiga för att vi ska må bra och inte bli sjuka.

Vitaminer: De kan vara vattenlösliga (B-vitaminer och C-vitamin) och fettlösliga (A-, D-, E- och K-vitaminer). Gemensamt för vitaminer är att de är kolföreningar, kroppen kan inte tillverka dem själv samt om de saknas drabbas vi av bristsjukdomar.

Mineralämnen: Behövs i små mängder, är oftast olika metaller. T.ex. järn, Kalcium, Krom och Zink.